Så har det gått 25 år sedan jag satt där på mattelektionen och tyckte att allt kändes bequerel. Tänk att det hann hända igen innan 25-årsjubileum. Ja, hurra vad vi jubilerar. Nej, detta med kärnkraft är verkligen något att tänka på - att byta ut. Men att panik-demontera ökar bara kolanvändningen och dessutom måste vi finna en lösning på var vi ska förvara uttjänst och icke uttjänt kärnbränsle. Haveriet i Japan kom som ett brev på posten för precis i dagarna ville SKB ha lov att gräva ner uttjänst kärnbränsle i berg. Något forskarna säger inte är en bra idé då kopparhöljet som ska omsluta bränslet krackelerar efter 1000 år. 99 000 år för tidigt.
Jag har fortfarande inte kommit fram till om det går att ställa om till 100% förnybart eller bara sisådär med 70% till år 2050. WWF har kommit med en rapport som visar på 100% till 2050. Greenpeace har gjort liknande och Naturskyddsföreningen och Tällberg Foundation vill att Sverige tar täten i omställningsarbetet och siktar på 70 % förnybart redan till 2020.
Så hur ligger det då till? KAN vi ställa om till 100 % förnybart. Vem sitter och ruvar på svaret?
Som jag läste i senaste numret av Miljöaktuellt (nr 3/2011):
"- varför inte bara ge uppdraget till Energimyndigheten att ta reda på hur det faktiskt ligger till. Om man ändå har en expertmyndighet kan man väl be att de analyserar läget, tar reda på vad som egentligen krävs för att nå 100 %, hur lång tid de skulle ta, samt hur dyrt det skulle bli."
Ja, vi kan ju flyga till månen så varför inte?

0 kommentarer:
Skicka en kommentar